bebiskläder
En liten Wilma, endast 3 dagar gammal. Hur liten var hon inte?! Drunknade t.om i strl 50.

åh, du varma dag!
Han som äger stallet tyckte iallafall att hon var en riktigt snygg häst, och att hon verkade super trevlig och lugn. Förstod det som att dom varit in i hagen och klappat på henne tidigare, för han sa att hon verkade så snäll när man var in i hagen. och visst är hon snäll, hästen min. Men lugn vet jag inte?! Haha, kanske ett miljöbyte var vad hon behövde. Tror dock att det blir full rulle på henne igen när hon får komma över till dem andra hästarna.

blir galen...
varmt och skönt..
Får se hur det blir med ridningen, får se hur det känns i ridhuset. Kanske är svalare där inne än ute? Fast i värsta fall är de väl ännu varmare där inne. Äsch, det visar sig. Det blir iallafall en lugn ridtur med lite lösgörande bara. Kan vara klokt att känna igenom henne litegrann. Men nu, ska jag ta mig ett stort glas coca-cola! (för det har jag förtjänat, hehe)

Godmorgon
jag och Wilma ligger fortfarande kvar i sängen och myser litegrann. Men börjar nog bli dags nu att stiga upp! Eller iallafall snart. Vi sover hos mina föräldrar, eftersom Sebban jobbat natt. Så tråkigt att vara ensam hemma då. Speciellt på morgonen när han vill sova ut, och det vill oftast inte Wilma, iallafall inte till kl 1-2 ;-)
Har inte hunnit kolla ut, men det ska tydligen vara jätte fint väder?! Vilket stämde, för nu i skrivandets stund så var jag tvungen att gå och titta ut. Gud vad härligt! Då blir det ridning idag, för hela slanten. Underbart!

Godnatt
bjussar på en bild på Lailas ena islänning.
Som snällt var modell när jag var fotosugen.

resten av bilderna från den dagen har jag lovat er förut, och jag lovar att dem kommer...
så fort jag sitter vid stationära datorn, så jag kan beskära dem. Har tröttnat på att göra det på min lilla bärbara dator som har typ 10 eller 12 " skärm. suck.
jag lever,
Men iallafall, vi flyttade hästen igår. och säger bara... fyyy fan. Jag var så less på häst igår, så det finns inte på världskartan! Dock inte medans vi höll på, men sen när jag jag kom hem så kom min frustration.. dumma dumma.
Vi jagade först bil... och tillslut ringde jag och hörde vad hennes transport vägde (hade räknat med åtminstone 1000kg, om inte mer) och det visade sig att den låg runt 700kg, alltså jagade vi bil helt i onödan...
Och sen var det lastningen, fy usch och blä.. Fanns alltså två alternativ (har lastat henne två gånger, med olika resultat): Antingen går hon snällt in, eller totalvägrar. Det var de sistnämnda! Till en början fick jag henne inte ens att gå nära stallet..tack vare att dem höll på med traktorn och fyrhjulingen där, och lyfte träd osv. Så jag fick gå in bakvägen och ut på framsidan. Sen börjades det, hon totaliggade och var upp på rampen och vände, inte ett dugg rädd - bara sket i mig. Och jag med mina ungefärliga 50kg hade inte mycket att säga till om. Richard och Emelie kom ut (mina grannar) och dem erbjöd sig att hjälpa, ingenting funkade. Richard prövade tillslut att hålla, eftersom han har lite mer vikt att sätta emot med och är mycket starkare än mig och Emelie. Då började hon istället stegra, hoppa, snurra och ja.. helt enkelt inse att antingen måste hon bråka eller kliva in. Självklart valde hon det förstnämnda. Hon stressade upp sig totalt, och vart arg. Så fick avbryta och gå och longera henne ett bra tag på ridbanan. Så när hon väl lugnat sig så fick hon gå in i stallet och vi backade bak transporten. Då kom Laila också och hjälpte oss. Vi fick köra "linda runt bommen, och håll".. Alltså får man inte släppa efter alls. Utan går dem fram är det snabba ryck att dra med linan in och sedan hålla dom super kort när dem kommer in.
Självklart gjorde detta mig nervös, så jag höll mig i andra änden av stallet tillslut då jag inte vågade titta.. (Är en sån hare när det kommer till lastning) Detta gjorde även Breeze frustrerad, då hon märkte att de inte gick att sätta sig emot, utan hon var helt enkelt besegrad. Hon stegrade och hoppade (på stället eller framåt, för bakåt kom hon ju ej), slog huvudet i taket och gick tillslut omkull.. mitt hjärta stannade för stunden.. För att sedan resa sig och bara kliva rakt in i transporten - helt lugnt och snällt låta sig bli instängd och fastsatt. Snacka om att inte ge sig i första taget. Usch! Har gjort detta förr med Zlatan och Henry, dem stegrade sig däremot inte. Så detta kändes mycket bättre med dem. Och metoden funkade bra på Henry, för han blev självlastad sen!
Ut gick det däremot hur bra som helst, men jag var nervös även här (i onödan!!!). Hon lät sig snällt backas ut, och väntade tålmodigt medans Sebban kämpade med bommen som inte ville lossna först. och All Credit till min kära sambo (sebban) som hjälpte mig med allt detta, trots att han är livrädd för hästar. Hon fick gå ut i hagen, bredvid dem andra så dom får bekanta sig över staketet några dar. Sprang runt och visade upp sig för att sedan kasta sig över det goda gröna gräset. Hon såg så nöjd ut, så! Detta blir nog skit bra. Imorgon tror jag nog att jag ska försöka ta mig ut och rida. Är jätte sugen nu, har inte ridit på några dagar så det kryper i hela kroppen på mig.

Hon är en dam med humör, min fina tjej. Nu ska jag kämpa gärnet med hennes utveckling och respekt för mig (och även andra människor!!) Även om hon kommit en bra bit på vägen - så har hon en skyjävla lång väg kvar att vandra. Kanske kan man få bra tips och hjälp nu, för Åsa som har häst i samma stall är en jäkel på hästar. Även Tina som har sin häst vid ridhuset. Detta känns toppen! Väntar spänt på en till klubbkväll med NH-Tema och problemlösning. Då ska nämligen min häst agera testhäst! ;-)
picture








!!!!
Jag är faktiskt lite nervös, men det ska bli så kul! Mest nervös över att jag måste lasta och ordna alldeles själv... Eller ja, Sebban ska ju köra och han får antagligen stänga bommen och luckan. Men resten blir upp till mig. Men det tror jag nog ska funka, har ju lastat både Henry och Rick med bara mamma som hjälp. ;-)
så från och med imorgon, kan jag rida i ridhus.. Skönt! :-)

Breeze har haft en liten härlig vila nu, och jag red härom dan barbacka en sväng. Skrittade bara!
Och igår var jag ut en sväng, och testade nya tränset på henne. Så snygg!
sitter i bilen påväg hem..
Väl hemma blir det nog stallet, hade tänkt rida ut. Men molnen ser hemska ut. Så antingen blir det uteritt eller ingen ritt alls. Hon har det iallafall riktigt gött i gräshagen!

håll tummarna att solen är på min sida idag!
Wilma är duktig!
Hur söt är hon inte?! Ursäkta att filmen är lite mörk.. var inte lätt att filma i mörkret.
mammas fina älskling. Tror ni det dröjer lång tid innan den här filuren kan
krypa, ställa sig, gå och springa?! kanske... kanske inte. ;-)
och tänk att hon är hela 5 ½ månad. Tiden bara flyger iväg!
.
Nu väntar vi på...
här får ni två söta bilder på min super söta tjej!


det kan man inte tro, va...
"Tropical Breeze xx E: Informant- Always Fair
Köptes som 2 åring billigt då hon inte fungerade under ryttare, var en galopphäst i träning. Vilade länge och jag började sedan rida henne. Gick ett tag och så länge jag inte krävde någonting av henne kunde jag rida henne. En dag vaknade jag upp på ett fält nån km ifrån stallet och hade ingen aning om nått. Men jag hade full ridutrustning på mig. När jag kom till stallet stod hon där med sadel och träns.. Då fick mina föräldrar nog och tvingade mig att göra mig av med henne. Hon bytes mot Bambina och skulle gå som avlessto. Jag ångrar att jag inte tog mitt ansvar och avlivade denna häst. 3 veckor senare var hon ute på annons igen."
läs extra noga det fetstilta. Jag menar, hur go är inte hon idag?! Tänk om hon tagit sitt "ansvar" och avlivat henne.. då hade jag inte haft henne idag! Hemska tanke, nej usch. Som ni kanske märker kan man göra häst även av dem svåraste fall. Idag är hon enligt mig den bästa hästen på jorden, för hon är ärlig, ger noll gratis och visst.. hon är lite vimsig, nervös och på tårna.. men hey, hon är ett fullblod. Det är inte direkt ovanligt att dem är lite mer på tårna än andra. hon passar mig perfekt, och tydligen så passar jag henne perfekt med eftersom vi står ut med varann. :-)
här är en bild på min fina tjej, som jag tog idag (söndag) :-)

kanske man skulle pröva lägga ut en "efterlysning" på typ hästnet?
och hålla tummarna att någon av dem förra ägarna ser det och hör av sig.
resten av bilderna från min lilla fotovandring runt i stallet kommer senare..
(om inte idag, så någon annan dag. Håll ut! Dem ska beskäras först)
fina wilma

söndag
see you soon. Kastar säkert in fler inlägg innan jag somnar, iallafall med bilder!
för nu ekar det tomt med alla bild-lösa inlägg.
godnatt, sov så gott!
hehe
åh, vad sugen jag vart på lejonkungen nu. näpp nu är det godnatt
jag är trött, äntligen! kanske man får sova inatt då.
så trött på mig själv.
Som min syster faktiskt upptäckte när vi var ute och red, jag lirkade med båda händerna men hon såg bara att vänster handen rörde sig... bara en sådan sak liksom?! Varför?! Antingen borde ju båda röra sig lika mycket/lite eller ingen alls.. Förstår om vänster rör sig mer om man ska ställa, svänga osv.. men när man rider rakt på, då ska det väl ändå inte vara så?! Nej, nu blir det ändring. Nu blir det tränare för hela slanten, usch på mig. Det var så skönt när jag gick i skolan, för då hade jag åtminstone ridlektion 1 gång i veckan, och oftast var endast min sits det enda problemet. Saknar att rida lektion, det är min grej. Sjukt kul att hela tiden få kritik, både negativ och positiv. För jag är en sån som snappar upp allt negativt så fort som bara den, och direkt försöker lösa detta. När jag sedan kan göra det till något positivt, så blir jag som en liten solstråle och ridning blir så mycket roligare.
Ska jag vara ärlig, så förstår jag inte tjusningen med att bara rida i skogen längre.. hehe. Självklart gillar jag att lunka omkring i skogen, och bara slappna av och njuta. Men jag älskar verkligen att träna, kämpa, slita och framförallt tävla. Men vart har tränandet, kämpandet och slitandet tagit vägen?! Allting dog på en och samma gång. Och nu ska det banne mig tas upp igen. Förut var jag faktiskt en riktig jäkla skogsmulle. Allt med dressyr var aptrist, rida i skogen och hoppa var skit kul. Nu är det hur kul som helst med dressyr och hoppa är roligare än någonsin. Nej vet ni vad. Från och med nu så ska jag skärpa mig. Ska få bukt med min sits, och ett av problemen som ska lösas är också blicken, upp upp upp, inte ner ner ner.
och alla Breeze "problem" ska även lösas. Om jag så ska få kämpa i hundra år! Ska allt bli riktig häst av henne också, så ska vi allt visa dem som tyckt att det där är ett omöjlig fall. Hon ska bli en klippa, en vacker dag. Jag lovar er. Hon är redan påväg åt rätt håll!
Nu vart detta ett riktigt puckat inlägg. Men jag behövde skriva av mig lite, har känt mig riktigt dyster på hästfronten på senaste tiden, och detta pågrund av mig själv. För att jag är så förbannat pinsamt lat och sämst. och ja, jag ser mig som sämst - för då kan man bara bli bättre. och det är precis det jag vill. Men, sånt här är iallafall sånt som värmer riktigt ordentligt:


hallå!
har ni förresten läst att det är vulkan-utbrott på Island igen?! Stackarna, dem hade ju ett för bara ett år sedan. Får hoppas det inte blir lika stort denna gång.
duktiga jag.
Idag har jag plockat ihop alla mina hästgrejer hemma hos mamma och pappa, och tagit med det hem till mig. Tog även en sväng ut till stallet och tog med mig lite saker hem som ska smörjas och tvättas. Fast sparade ena tränset kvar så jag kan rida! :) Hon är även ute på bete nu, fast snart ska hon ju få byta till annat bete, lääängtar!
nu ska jag snart basta med mamma och grannen. ha en fortsatt bra kväll
Och nu, godnatt för mig!
för nu följer jag wilmas, novas & Hulkens exempel. Och låter John Blund komma på besök!
godnatt.
Nej, nu ska jag försöka söva min bebis, igen. Hon vaknade för 5 min sen.. och nu är hon helt tokig. Försöker åla sig fram i sängen (hon har lyckats någon cm faktiskt) och pratar för fullt. Hon som sov så sött!

tänk att hon varit så liten, min söta tjej!
Wilma 2






ååh!
Anna var med mig, och fick vara fotograf. Tack tack tack! Fick många fina bilder, men kan lova att det kändes så jävla mycket bättre än vad det ser ut. Hon var lätt i munnen, lyssnade för skänkeln och inte ett dugg het (?).. Inte ens mot hindrerna, duktiga tjejen! Håller på att beskära bilderna just nu, sen kan ni få se ett par.
Men för att ni inte ska spricka av nyfikenhet så bjussar jag på en direkt!

Eftersom jag varit kass på att uppdatera (igen!!!!). Så har jag fortfarande en del bilder på Wilma att lägga upp, så ska avrunda detta inlägg nu och bjuda på ett foto-inlägg, som är på Wilma alltså, så inge hästeri där inte. Då blir min allra bästa vän Nathalie glad. Fast jag hörde en fågel viska, att hon älskar mina hästinlägg! Mohaha..
Förövrigt så flyttar Breeze 29/5 till nya stallet. Vem längtar? jo jag! Men samtidigt, så har jag lite ångest över det, jag trivs så otroligt bra i stallet just nu. Fast.. kan ju vara för jag har ridbana med hinder (har aldrig haft förut, typ.. hehe) men nu kommer jag ju få ridbana och ridhus med ÄNNU mera hinder. Dessutom med större ridyta. (tack gode gud!) Så, nu när jag tänker efter så har jag nog inte ångest iallafall, typiskt mig. Men men, människorna där ute kommer jag iallafall sakna, det är en sak som är säker.
wilma

















hon är ju för söt.
hoppas på fint väder.
Nu ska jag kolla igenom alla bilder från fotograferingen i Avesta, och försöka bestämma mig vilka som ska bli förstoringar. Men det blir svårt, finns så många fina. Har dessutom inte bestämt vart jag ska ha dem heller. Men minst 1 Canvas tavla vill jag ha åtminstone, med min fina Wilma. Bättre kan det inte bli!

svar

Heidi har rätt här, red henne inte för allt så länge sedan på order från veterinären. Min syster som var ägare av denna häst, har låtit flera veterinären titta på henne då hon helt plötsligt bara rasade i vikt, och fort gick det. Alla (tror det var sammanlagt 3?) sa att det var tänderna, och Sofie åkte in med henne till strömsholms klinik t.om och fick tänderna tittade. Hon hade foderfickor (?) som dem tömde och kollade mask, vi fick då order om att börja rida henne litegrann så matsmältningen skulle komma igång ordentligt eller liknande. Men syrran misstänkte tillslut att: nej, det kan inte bara vara tänderna. Hon hade fri tillgång på hösilage, 2kg kraftfoder och typ 4dl olja om dan. När hon sedan åkte till en kiropraktor så sa denna att hon antagligen hade en neurologisk sjukdom/symptom och att hon borde åka in med henne till Ultuna klinik i Uppsala. Sagt och gjort, Malou fick komma till ultuna 12/5 och stå vid isoleringen. 13/5 röntgades hon och det visade sig att hon hade wobbler (tror det hette så?). Alltså stämde det som kiropraktorn sagt. Detta går tyvärr inte att göra någonting åt och därför fick Malou somna in, 13/5 kl. 13:07.
Detta är något som tyvärr bara sker, det är ingen som orsakat detta och det fanns ingenting vi kunde ha gjort för att motverka att detta skulle ske eller för att lindra. Det enda alternativet var i detta fall avliva. Det är hemskt.
För att beskriva det lite närmre, så var det så att halskots pelaren växte ner i ryggmärgen, och där kom nerverna alltså i kläm.. Inga signaler till hjärnan funkade som dem skulle. Därför tog inte hennes kropp upp någon näring. Jag är fruktansvärt ledsen och ställd över detta. Att sånahär hemska saker faktiskt kan hända en häst, det är sjukt.
Hon var en underbart fin och snäll häst. hon förtjänade inte detta. Det gör ingen häst!
Jag kan bara tänka mig hur ont hon hade. Så i detta fall, var inte beslutet svårt. Hon
fick somna in för hennes eget bästa. Jag lider med min stackars syster som fått
utstå detta. Det är inte alltid lätt att äga hästar. Ingen borde få uppleva detta...

-

Svar: Först och främst, Tack! Nej, det är inte bara du utan jag har inget skydd på. Men jag äger ett gummiskydd med gelé. Dock har detta lyckats försvinna (så typiskt mig) så jag måste leta fram det eller köpa ett nytt. Jag har ridit henne med detta träns två gånger och det är enbart för att testa hur hon funkar. Onödigt att köpa ett skydd om jag ändå inte ska använda bettet sen. Men eftersom hon funkar bra på detta så ska jag nu leta fram mitt skydd och sedan köpa ett, gärna i fårskinn. Red med detta bett på min förra häst och tro det eller ej, det nöp aldrig honom - han hatade att ha skyddet på. Och då fick jag helt enkelt rida utan. Men tack för tipset ändå. :-)

min lördag..
Zlatan såld, och lördagen var alltså dagen dem bestämt sig för att hämta honom. Det började så fint med att Sofie ringer till mig och frågar om jag kan ta mig till stallet innan henne, hon var och hämtade medicin åt sin hund (som fått tre underbart söta valpar).. Eftersom Sebban inte var hemma, och därmed ingen annan som kunde skjutsa heller så erbjöd jag mig att trampa ut den dryga milen till stallet på cykel. STORT MISSTAG! efter halva vägen ungefär trodde jag att min kropp skulle kolapsa... ha ha. Men jag tog mig ut, före både Sofie och köparna. Den ni! Otränad som jag är, så var jag helt mör. Gick bort till Zlatans hage (läs: nästan kröp) och tog in honom till stallet. Borstade honom och gjorde honom så fin som möjligt innan dem kom. Resten gick som på löpande band; kontraktskrivning, betalning, packa in grejer och lasta. Det gick fort att lasta, då vi tog linan direkt så han inte ska lära sig att det är okej att krångla. Det sved faktiskt litegrann i hjärtat när transporten rullade iväg men samtidigt en känsla av lycka. Nu kommer han få det hem han förtjänar, hos två små tjejer som kommer pyssla om honom, älska honom, rida och låta honom komma i första hand. Här hos oss har han ju bara varit "den där lilla ponnyn" bland massa storhästar. Hoppas nu han sköter sig och att dom blir supernöjda med honom. Men det vet jag, att dem kommer göra. För det är en underbar ponny! Skönt också att han inte reste allt för långt, utan fortfarande är inom västmanlands gränser.
Vägrade faktiskt cykla hem, så cykeln är kvar där ute ännu. Ska hämta den idag troligtvis, så när Zlatan rullat vidare med sina nya ägare åkte jag med min syster till stallet där hon ska ha sina hästar (häst, för tillfället.... ) och dem även ska bo inom en snar framtid. Stallet var litet och mysigt men behöver en ordentlig träff med penseln, men sen har det ju stått tomt ett tag också - så vad kan man förvänta sig?! Vi utforskade hela ladan och kollade runt omkring, finns många möjligheter där vill jag lova. självklart var kameran hemma, annars hade jag kunnat ta lite kort på våran upptäcksfärd.
Resten av lördagen vart att bara njuta och ta det lugnt. Den där cyklingen, tog faktiskt en hel del jäkla krafter från mig.. haha. Och vet ni, jag gör inte om det. Aldrig mer, inte när jag är såhär sjukt otränad.

Godmorgon
Men - Godmorgon på er alla och hoppas ni får en toppen dag.
Min dag kunde inte börjat bättre, vaknade bredvid mig super goa och glada bebis med ett super gulligt sms på telefonen från min kära sambo och två über mysiga hundar i sängen. Det enda som egentligen fattas är min underbara tjej, som säkert just nu står och tuggar hö i hagen.

Såhär blir min häst när hon ser en hund som är lös och hästen i hagen bakom
börjar springa.. Fjolla! Här står vi utanför ridbanan, efter att hon dansat i passage (typ)
ner för hela backen. men snygg är hon allt! hihi
tack för den tid du gav oss.
Mallorea
2008 2011
Vi kommer sakna dig, du store underbara häst.
Du var speciell och du förtjänade inte detta.
nu slipper du iallafall ha ont.
fina fina Malou. världen är inte rättvis.



12/5-11

















...
det är inte den lättaste tiden för henne just nu.
Men jag ställer upp, och gör vad som helst för att få henne att
må lite bättre i dessa mörka tider. för det är hon värd.
Igår var det klubbkväll, med lastning och hästhantering som ämne. Jag och Sofie åkte självklart dit och var med, där dem pratade mycket om problem och problemlösningar samt visade lite grejer. Det var intressant och dem var så duktiga. Det var även fler som tyckte vi skulle ha en till sånhär kväll och jag tyckte minsann vi kunde ordna en när min häst flyttat. För då kan hon få följa med, för det hade nog gjort henne gott. Sen ville dem även ha en lite känsligare typ av häst att visa på. Och ja, nog är hon känslig allt. Det händer alltid någonting, det går fort och hon är överallt och ingenstans.. haha. Men, kanske hon kan bli som söta Nisse om några år!?
Nu ligger faktiskt jag och Wilma fortfarande i sängen, håller fortfarande på och ältar lite information från igår i mitt huvud, och då menar jag inte från klubbkvällen utan dem dåliga som min stackars syster får dras med. Men som sagt, hon behöver inte gå igenom detta själv - jag kommer stå bakom henne. Vad som än händer! Så mycket som hon ställer upp för mig, och har ställt upp. Så är hon inte annat än värd det tillbaka gånger 1000.
Men en glad nyhet, är att Zlatan är såld. Till en jätte söt familj, med två döttrar. Så dem båda ska rida honom, Dem hade inga direkt tävlingsambitioner och det betyder ju (förhoppningsvis) att han kan få stanna där kanske resten av sitt liv, och om inte det. Åtminstone ett par år. Eftersom den yngsta var typ 10, så skulle hon vilja börja tävla får hon tävla honom i 8 år till. Det känns skönt. För han är min lilla ögonsten och jag vill att han ska få det bra och slippa åka omkring. Synd bara att han är så liten, och jag fyllt 18...

löshoppning














Tävling
godmorgon

Tävling

min vackra, lite tjocka häst! ;)
zlatan



svar
Svar; Kan faktiskt inte annat än hålla med dig, hon ärHon har haft svinkoppor, och ätit medicin mot det. När det sedan vart rödare efter att vi varit hos läkaren första gången åkte vi tillbaka, och fick träffa en annan. Det visade sig då att hon troligen även har eksem, så nu väntar vi på remiss till barn eller hud i västerås. Men nu ser det iallafall bra ut igen. :-)
du underbara sol!
Idag är det 23 grader, iallafall sist jag tittade. helt amazing.
Vi har varit en sväng vid sjön och fiskat, dock vägrade fiskarna nappa (idioti att fiska i denna värme) men det var mysigt ändå, och Wilma sov i vagnen och sover ännu. Lilltjejen! Hundarna har busat, sprungit som galningar och badat litegrann.. vart faktiskt lite avis på det sistnämda.
Äntligen har vi fått upp den stationära datorn, där jag har massor av "gamla" bilder, större skärm och lättare att utföra saker. Däremot funkar det ej att lägga in bilder på bloggen från Mozilla, så håller på att ladda ner det nya nu. Håll ut, så får ni lite bilder sen och har en fråga att svara på.
så länge, får ni en bild som redan finns uppladdad här. bara för att det inte ska se så tomt och trist ut.

se så fin hon blivit!

kinderna som dem ser ut nu,
... och såhär har dem sett ut:

and here iam
jag är nöjd iallafall! och det är väl det som räknas?! Får se om det blir
ljusare sen, eller inte.. Det visar sig. Men riktigt så blont som jag hade förut
blir det nog inte. Utan lite mellanblond/mörkblond isånafall.
bilder från ridhuset






dem två fuxarna med huvudet högt... haha
(Breeze-Jag och Desperate-Elina)





NU LÄNGTAR JAG ÄNNU MER EFTER ATT FÅ FLYTTA HENNE!
:-D
kort film från ridhuset
(den andra fuxen som syns är Elinas häst. Kan även påpeka att våra hästar är riktigt lika! Bara det att hennes sto är lite mer i halvblodsmodell. Dem gick även otroligt bra ihop. Min häst vart lugnare och hennes hoppade bättre och var mer framåt.)
en liten kompis

Här om dagen hade en liten vän hittat in. Som tur var så hjälpte
Sebban honom ut igen. Stackarn var alldeles förvirrad och vägrade flyga
först. Jag däremot tjöt som en gris först när jag såg den, trodde
det var en spindel på långt håll. Ha ha.
Slarvpotta!







stallet nu!
psst, du som undrade, detta är min fina hästtjej

alltså, min häst :)