Idag, trots mina smärtor så älskar jag livet. Min bästa mamma var här med lite mat åt mig och juice. Självklart kikade även en påskmust upp ur kassen, och efterlängtade Ipren. Synd bara Att jag troligen kommer behöva trycka i mig hela asken för minsta lilla resultat.

Hon ringde även till kvinnokliniken och fixade en telefontid åt mig. Nu är det fixat, och jag fick en tid redan imorgon. Håller tummarna på att jag får träffa samma som sist. Nu med positiva besked så är jag lite piggare och har städat upp lite här hemma. Tur att Wilma är så duktig på att leka för sig själv. Men vi måste nog ta oss ut med vagnen snart så hon får sova, och hundarna rastas ordentligt.

Min sambo slutar om 30 minuter, och han har lovat mig lite glass. Aptiten är det som sagt inga fel på, än.